Hedenius III: ett liv?
Har, för ett par dagar sen, lagt ifrån mig den bok om Ingemar Hedenius som jag skrivit om två gånger förut på den här bloggen (här och här. Den blev färdigläst, trots att jag är mindre för biografier… och jag har nog inte lärt mig att läsa sådana på ett riktigt sätt. För, trots att den här boken var ruggigt välskriven och att personen Hedenius förvisso är mycket intressant (ja… mer som kulturperson än filosof, som det verkar) så kunde man aldrig skaka av sig känslan att Nordin behandlade Hedenius lite väl mycket med silkesvantar. Eller det kanske är fel ord… det ligger nog i en biografis natur att man måste ta parti för den man skriver om. Och när det gäller en person så mycket i olika konflikter som Hedenius var så lyser det igenom desto mer. Fast visst. Det är lätt att sympatisera med den storväxta professor Hedenius i hans kamp mot irrläror och totalideologier. Fast jag har svårt att sympatisera med den tidens, som det verkar, allt för familjära debattklimat, där alla kände alla och gick på middag med varandra. Hur en berömmande recension skrevs lika mycket för att göra en gentjänst som för att man tyckte om boken i fråga. Inte för att det inte är så nu… kanske. Vad vet jag.
Andra bloggar om: hedenius
Läs min recension av boken här: http://www.bokrecension.se/9127099156
Comment by Bengt Andersson — February 7, 2006 @ 13:21