Bo Rothstein galen till slut?
Till svar på en relativt harmlös debattartikel i DN skriven av professor Leif Lewin vid Uppsala Universitet, handlande om att möjligen låta professorer jobba kvar efter pension om de ville, skrev Bo Rothstein en riktig dräpa i ett efterföljande nummer. Frågan i sig är om inte ointressant, så i alla fall inte av ett sådant kontroversiellt slag så att en liknande artikel är påkallad. Rothstein inleder med den smått fantastiska harangen
Min kollega Leif Lewin vid Uppsala universitet (ni vet, det där malliga lärosätet i Sydnorrland där barns fria fantasier görs till vetenskapliga sanningar) lamenterar på DN Debatt 27/3 över att vi i Sverige pensionerar äldre forskare.Rothsteins motförslag är i stället att ge alla (manliga) professorer över femtio chans att förtidspensionera sig. Utan att ta ställning i sakfrågan (jag tycker i själva verket att Rothsteins idé inte är helt dålig, även om han i så fall påtvingar yngre forskare mer administrativt ansvar än de har om de äldre forskarna skulle ta hand om ledningen) så har jag något emot hans sätt att skriva debattartiklar. Det verkar onekligen som om han har något personligt emot just Uppsala Universitet (inget ont i det, han kanske har dåliga erfarenheter från sin tidigare anställning där), som han tar varje chans i världen att hoppa på. Och han gör sina påhopp på en överraskande låg nivå, som följande exempel ur UNT (angående Eva Lundgren-affären, som han var MYCKET engagerad i):
“Men vad gör “Fusksala universitet” om någon av dess forskare i media hävdar sig ha belägg för att Auschwitz aldrig existerat. Låtsas som det regnar?”“Fusksala universitet”? Visserligen verkar Lundgrenfrågan ha hanterats på ett ytterst dåligt sätt av UU, men ändå… lägg ner Bo Rothstein. Eller lägg i alla fall ner hans barnsliga debattstil.
Andra bloggar om: Bo Rothstein, Uppsala Universitet, politik
