Klein och Sturmark tror inte på konstiga saker
Cancerforskaren och allmänna kulturpersonligheten Georg Klein samtalade idag med Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna och serieentreprenör. Arrangörerna var Humanisterna Uppsala, platsen en fullsatt hörsal 2 i Ekonomikum och temat var “Varför tror folk på konstiga saker?”. Otroligt intressant. Klein är spränglärd, och lyckas faktiskt citera på Bach på tyska, Laplace på franska och en dansk sonettkrans utan att det låter pretentiöst. Kvintessensen av en europeisk intellektuell. Sturmark lyckades bara hjälpligt styra samtalet dock, behållningen var förstås Klein. Men det var nog ett medvetet val av Sturmark att hålla sig lite i bakgrunden.
Varför trodde folk på konstiga saker då? Enligt Klein kort och gott för att de behöver det. Ett behov, nedärvt sådant, att känna sig behövd, att känna någon slags yttre mening med sitt liv. Men någon sådan mening finns inte, och man måste lära sig att klara sig utan den… att skapa en mening utifrån sig själv. Eller utifrån sin omgivning. Klein säger på frågan vad meningen med hans liv är: “ingenting alls”. Bra svar. Inte med mitt och ditt heller.
Andra bloggar om: humanisterna, religion, georg klein, christer sturmark
…fast man kan väl ändå få skapa sin egen mening med livet?
Önskar jag kunde varit där, verkar som ett lyckat arrangemang. Men det blir väl fler tillfällen till sånt!
Har härmed bokmärkt din blogg…
Comment by furiku — October 1, 2006 @ 12:30
Absolut! Men då blir det “mening” i betydelsen “livsprojekt” eller liknande. Men det finns ingen yttre mening (det är jag säker på att du håller med om), inget “därför” till frågan “varför är jag här? Vad är syftet med mig?”. Men det är klart att man både kan skaffa sig ett livsprojekt, samt betyda något för sin omgivning.
Comment by David — October 1, 2006 @ 23:14
Nja, som biolog kan man ju lätt svara på “varför”-frågan med själviska gener.
Du har självfallet rätt i sak, men jag skulle ändå vara försiktig med att påstå att livet är meningslöst, eftersom det bara spär på de existerande fördomarna om ateisters tomma, meningslösa, deprimerande liv.
Comment by furiku — October 1, 2006 @ 23:56
Hmmm… ok, jag förstår vad du menar. “Syftet” med människans liv är att vara ett verktyg för generna att fortplanta sig. Men detta ger oss förstås ingen “mening”: generna “menar” inget med oss, de kan inte göra fria val. Så man kanske måste skilja mellan syfte och mening här, det var lite förvirrat av mig.
Jag förstår också din invändning angående att ge fel bild om ateister. Problemet är dock att om man inte vågar att försvara utgångspunkten att det inte finns någon yttre mening med livet, kommer man ganska fort att förlora diskussionen med teister av diverse färger. Då försöker man spela deras spel. Jag tycker inte att man bör skämmas över den inställningen. Det ger en helt fantastisk frihet att själv välja livsprojekt.
Comment by David — October 2, 2006 @ 12:14
Jag håller absolut med. Men jag vidhåller att om man menar yttre mening ska man säga yttre mening. Kan tyckas som semantiska petitesser men om man nånsin ska lyckas få folk att förstå vår ståndpunkt ska man nog vara noga med vad man säger.
Jag är inte ofelbar, jag slarvar själv ibland! Men oftast svarar jag på frågan om meningen med livet att: “Det finns ingen yttre mening med livet utom möjligtvis att vi är programmerade att föra våra gener vidare. Men jag är fri att skapa min egen mening med livet och det är att ha roligt så länge det varar (etc).”
Comment by furiku — October 2, 2006 @ 21:34
Fair enough. Nästa gång någon frågar mig om meningen med livet (inte för att det händer ofta… får vara rätt sent efter en del alkohol) ska jag vara noggrann med att göra distinktionen yttre mening/mening för en själv.
Comment by Administrator — October 2, 2006 @ 22:14
“yttre mening” eller “objektiv mening” är ju ungefär lika intressant som “yttre huvudvärk” eller “objektiv huvudvärk”. Huvudvärk kräver definitionsmässigt ett huvud och mening kräver definitionsmässigt ett subjekt som har bestämt sig för vad meningen är med något.
Comment by Tobias Malm — November 10, 2006 @ 16:56
Jag håller med om att “yttre mening” är ett meningslöst begrepp, men jag är lite osäker på om din jämförelse håller. Visserligen kräver “mening” ett subjekt med vilken meningen kan vara, men det behöver ju inte betyda att meningen måste vara subjektiv. Precis som att huvudvärk är en subjektiv känsla, men det kan vara en objektiv sanning att någon har denna subjektiva känsla. Eller nåt.
Comment by David — November 12, 2006 @ 12:37
Ja, det är objektivt att det är subjektivt, men det är väl inte intressant. Det är objektivt sant att jag tyckr Mona Lisa är en ful tavla, men det är för den saken skull inte objektivt sant att Mona Lisa är en ful tavla. Det är väldigt stor skillnad på att å ena sidan objektivt ha mening och å andra sidan objektivt vara av en subjektiv uppfattning om någots mening.
Comment by Tobias Malm — November 14, 2006 @ 12:18