Tankeorganisation

I SvD idag finns en lång intervju med Björn Ulvaeus, som tagit en stor del i debatten om religion, yttrandefrihet och humanism på senare tid. Seriös, väl avvägd intervju, som tar upp väsentligheter. Men RUBRIKEN? “Ulvaeus sjunger ut”? Kom igen…

Andra bloggar om: björn ulvaeus, humanism, svd, rubriker

Staten ersätter uthällt vin… jaså, värden var inte värd mer än ett 59-kronorsvin…

En kul grej som sades i dagens nät-DN (angående att sjukhuspersonal begraver aborterade foster utan mammans (eller rimligtvis pappans) vetskap) var följande:

- Visst finns det skillnader mellan olika sjukhus men det innebär inte att det får gå till hur som helst. Sjukhuspersonalen är skyldig att informera kvinnorna om vad som ska hända. Samtidigt får man inte heller pådyvla dem information som de inte vill ha, säger Bo Lindblom.

Är det någon som förstår vad den gode Bo menar här? Hur “pådyvlar” man folk information de inte “vill ha”? Hur vet man att man inte vill ha en specifik information, utan att veta vad informationen består i? Och hur kan detta överhuvudtaget vara ett problem? Ge folk tillgång till all relevant information, så kan de själv bestämma om de vill tillgodogöra sig den eller inte. Meh.

Andra bloggar om: information, abort, sjukhus, dn

Åkte flyg från Warszawa till Köln igår, och fick därmed ta del av det paranoida “alla är potentiella terrorister”-tänket som genomsyrar luftfarten dessa dagar. Då man inte fick ta med sig handbagage, fick jag det tveksamma nöjet att checka in min laptop (kärleksfullt inlindad i mina kläder i mitten av väskan… litar inte helt på att bagagehanterarna är varsamma…) och alla mina böcker. Som tur var kunde man köpa nya direkt efter säkerhetskontrollen… så praktiskt. Undrar hur mycket mer de kan kolla varuleveranserna till dessa affärer än de kollar passagerarnas väskor. Nåja. Undrar dessutom hur länge det tar innan man bara får åka flygplan i speciella overaller man får vid incheckningen… eller naken. Och med varsamt genomletade kroppshåligheter. Eller hur länge man fortfarande kommer att välja flyg över tåg…

Kanske det hade varit schysst om man skaffade sig ett “I’m Not A Terrorist“-kort, för att slippa all förnedring på flygplatser i framtiden…

Andra bloggar om: terrorism, flygplatser, säkerhetskontroller

… tror jag det blir för Upsala GK med den här attityden (från en artikel i UNT):

En liten besvikelse är det förstås men det är bara bryta ihop och komma igen, vi har ett väldigt jämnt lag men vi saknar den där riktiga toppspelaren och vi räckte inte till, fortsätter Jonnie.

(Min kursivering). Hehe… det är felskrivningar när de är som bäst…

Andra bloggar om: golf, felskrivningar

Heh… SvD har fått till en rätt schysst rubrik på en ointressant artikel:

Gud… stackars sossar långt från verkligheten som blir våldtagna av EU-individer på Viagra…

Andra bloggar om: SvD, politik

Eftersom jag just nu under ett par veckor jobbar på ett större labb i västra Tyskland, tänkte jag tillbringa en dag förra helgen i Aachen, nästan på gränsen mellan Tyskland, Belgien och Nederländerna. Kanske äta en våffla. Eller nåt. Det var söndag, så ingen shopping, i alla fall. Detta är en resa på en sisådär tre-fyra mil, dock måste man byta tåg för att komma dit från den lilla håla där labbet ligger. Men tiderna verkade passa utmärkt och jag tänkte mig komma dit på någon timme. Det tog fyra. Varför?

• Misstag 1: jag cyklade från labbet till byns tågstation för att ta det första tåget, typ 20 minuters cykeltur, trots att tåget tydligen stannade precis utanför labbet också…
• Misstag 2 (en sak som förföljde mig under hela dagen): hade för stora sedlar i plånboken (typisk turistgrej det där, är det inte?). Tydligen är inte 20€-sedlar särskilt populära i tyska biljettautomater, vilket gjorde att jag skrapade ihop alla mynt i mina fickor och köpte en biljett som räckte två tredjedelar av vägen. Vilket förstås var fullständigt onödigt, då jag egentligen vet att två tredjedels biljett = ingen biljett när kontrollanten kommer. Det kom ingen kontrollant.
• Misstag 2′: jag kunde inte få in i min feta skalle att stora sedlar inte funkade i automaterna, varför jag sprang omkring på nästa station som en galning och letade efter en automat som ville acceptera mina pengar, trots att det fanns en kiosk som tydligt (?) visade att den sålde biljetter. Inte förrän en brysk tysk dam kommit och upplyst mig om detta faktum fick jag tag i en biljett… och missade min förbindelse.
• DB:s misstag 1: Nästa förbindelse var 30 minuter försenad, vilket gjorde att jag fick tillbringa typ en timme i ett söndagsstängt Düren.
• Misstag 3: Glömde stämpla den biljett jag köpt för dyra pengar på bytesstationen (trodde man kunde göra det på tåget…) vilket ledde till…
• …misstag 3′: hederlig som jag är, hoppade jag av tåget på nästa station, i hopp om att hinna stämpla biljetten och sedan hoppa på tåget igen. Det gick inte. Tåget gick utan mig, och jag var fast i Langerwehe (betyder inte det något… dåligt?).
• DB:s misstag 2: nästa förbindelse mot Aachen var 60 minuter försenad.
• Bra sak 1: köpte en schysst falafel i Langerwehe, som jag glupskt förtärde under väntan på nästa förbindelse.
• DB:s misstag 3: när jag väl hoppat på ett tåg till Aachen, och avslappnat sjunkit ner i en fåtölj, STANNAR tåget på en station mitt ute på vischan! Detta sker när jag sitter i telefon, så jag märker ingenting, förrän jag tittar upp och ser att tåget är helt tomt, och alla passagerare (utom jag) står på perrongen… Jag anade förstås oråd, och gick också ut. Där fick vi reda på att tåget skulle vända och åka till Köln… kul. Vi fick glatt vänta på nästa tåg…

Så kom jag då fram, tre timmar senare än jag tänkt mig. Var det värt det? Tja… varför inte. Aachen var väl schysst. Jag lärde mig att en latte machiato inte är samma sak som en caffe machiato…

Andra bloggar om: resor, tåg, tyskland

Följande meddelande fick jag via SVD Inrikes rss-matning:

Pensionärerna i Fältöversten i Stockholm tvingas även i fortsättningen kånka sina sopor över gården. De stängda sopnedkasten öppnas inte. Det beslutade Hyresnämnden i går. UD:s kabinettssekreterare Hans Dahlgren gjorde snabbt en rad kontroller för att se om Göran Perssons närmaste man Lars Danielsson kontaktat honom timmarna efter tsunamin. Men inga spår finns av Lars Danielssons fyra påstådda telefonsamtal, enligt kabinettssekte.

Finns L.D.:s telefonsamtal i Fältöverstens sopnedkast? Men så öppna dem då

Andra bloggar om: Lars Danielsson, sopnedkast, fältöversten, pensionärer

Justitiekanslern Göran Lambertz på debatt på SVT idag… eller snarare JK:s hals:

Schysst! Det ÄR mycket bekvämare att inte knäppa översta knappen… Nu är det subventionerat från högsta juridiska ort.

(Vad diskuterade de? Hmm… paparazzibilder.)
Andra bloggar om: slips, JK

Till svar på en relativt harmlös debattartikel i DN skriven av professor Leif Lewin vid Uppsala Universitet, handlande om att möjligen låta professorer jobba kvar efter pension om de ville, skrev Bo Rothstein en riktig dräpa i ett efterföljande nummer. Frågan i sig är om inte ointressant, så i alla fall inte av ett sådant kontroversiellt slag så att en liknande artikel är påkallad. Rothstein inleder med den smått fantastiska harangen

Min kollega Leif Lewin vid Uppsala universitet (ni vet, det där malliga lärosätet i Sydnorrland där barns fria fantasier görs till vetenskapliga sanningar) lamenterar på DN Debatt 27/3 över att vi i Sverige pensionerar äldre forskare.

Rothsteins motförslag är i stället att ge alla (manliga) professorer över femtio chans att förtidspensionera sig. Utan att ta ställning i sakfrågan (jag tycker i själva verket att Rothsteins idé inte är helt dålig, även om han i så fall påtvingar yngre forskare mer administrativt ansvar än de har om de äldre forskarna skulle ta hand om ledningen) så har jag något emot hans sätt att skriva debattartiklar. Det verkar onekligen som om han har något personligt emot just Uppsala Universitet (inget ont i det, han kanske har dåliga erfarenheter från sin tidigare anställning där), som han tar varje chans i världen att hoppa på. Och han gör sina påhopp på en överraskande låg nivå, som följande exempel ur UNT (angående Eva Lundgren-affären, som han var MYCKET engagerad i):

“Men vad gör “Fusksala universitet” om någon av dess forskare i media hävdar sig ha belägg för att Auschwitz aldrig existerat. Låtsas som det regnar?”

“Fusksala universitet”? Visserligen verkar Lundgrenfrågan ha hanterats på ett ytterst dåligt sätt av UU, men ändå… lägg ner Bo Rothstein. Eller lägg i alla fall ner hans barnsliga debattstil.

Andra bloggar om: Bo Rothstein, Uppsala Universitet, politik